Jag har flugit en hel del, till och med fram och tillbaka till San Fransisco vilket är en ganska lång resa...dessutom fram och tillbaka ensam med mina söner som bara var 5 och 6 1/2 år då. När vi flyttade hem från USA 1998 tog det stopp! Jag har inte flugit sen dess. En gång var jag och A jättenära att flyga till Köpenhamn men jag mådde så fruktansvärt dåligt så jag lyckades avstyra det hela och istället fick vi bila ner för att kunna fira min mamma som fyllde 60.
På sistone har jag börjat känna mig mer och mer begränsad och låst av min rädsla för den hindrar ju mig ifrån att se och uppleva en massa saker; inte minst vill jag ju åka tillbaka till SF för att träffa alla vänner och besöka alla favvoställen.
Vi vill fira H och dessutom ge honom en morot nu när han närmar sig studenten för han är så skoltrött. Jag vet vad det innebär för jag var det själv när jag gick sista året i gymnasiet. De dåliga betygen ställde till det en del kan jag säga.
De sista åren har vi haft en bokad resa att se fram emot men inte i år. Frågan är nu om jag bara ska boka en flygresa och ge mig upp hur dåligt jag än mår...? Dödskrascher och vulkanmoln förbättrar ju inte det hela precis...
8 kommentarer:
Så jobbigt att ha en rädsla som hindrar en så mycket. Det går ju aldrig att säga att det är riskfritt att flyga, men det är ju statistiskt sett säkrare än att åka bil (hmm, hoppas jag inte ger dig någon bilrädsla nu *gulp*). En resa såhär sista året tror jag skulle bli kanon för er, det ger nog mycket energi! Du klarar det här!
Förresten; knuten får jag till med lite löshår. Så fort man får lite mer hår är det busenkelt att snurra till en snygg knut. Mitt löshår köpte jag från www.rapunzelofsweden.se
Massa kramar till dig!
Jag lider av en rejäl flygrädsla men har retat mig mer och mer på det. Man kommer liksom inte ifrån livet levande tänkte jag och tog mig till Sicilien förra året. Det gick så i sommar blir det resa igen. Om jag inte får kalla fötter...
Hoppas du kan komma över din rädsla en aning för man blir så begränsad även om man som jag bor nära övriga Europa.
Kram
Usch vad jobbigt! Men du, försök tänka så här: olyckorna som varit nu fyller ju upp den dåliga statistiken och borde minska risken för dig... ;) Jag tycker ni ska åka, det finns ju kurser man kan gå för att minska rädslan, kanske kan vara något? KRAM! (haha, ordverifiering: molli)
Jobbigt det där. Jag är också sjukt rädd för flygplan och drömmer ofta mardrömmar om dem. Kan du inte tala med någon... typ beteendevetare - KBT eller så. Det kanske hjälper om du får ge uttryck för din rädsla?!
En sån resa hade ju annars varit fantastisk.
Sv: På facebook heter jag Sara och det där väldigt kända efternamnet du vet... hon Lisbeth! :)
Du kan även vända dig till en läkare och prata om din rädsla och kanske få ngt lugnande. Själv är jag också rädd för att flyga men jag sätter mig bara där i stolen och biter ihop. Så fort det börjar skaka minsta lilla så kvider jag, men då är det bara att äta lite godis och se fram emot vart man är på vägen. Fast jag är inte så rädd att jag mår dåligt. Jag är mest bara rädd och nervös. Man får fokusera på målet.
Usch så jobbigt att du är flygrädd. Det är svårt att lägga allt åt sidan men det brukar vara värt det i slutändan..
Kramisar
Jag gillar verkligen att resa och är inte direkt flygrädd men kan bli lite nojig så där innan man ska åka. Fast det är inte kopplat till just flyg. Lite tvångstankar kan ju dyka upp lite när man minst anar det. Men kan tänka mig att det är ruskigt jobbigt att känna sig låst av flygrädsla! Jag tror att om det är riktigt jobbigt ska man nog ha experthjälp! Försök fokusera på det härliga och roliga i att resa!
En förkärlek för svart: Nej det är ingte kul alls och du har så rätt! Jag har en väninna som är kapten som säger precis samma sak!
Znogge: Samma här, därför som jag funderar på om jag bara ska boka och gilla läget? Kram!
Emma: He he he, min kloka bloggvän, du har ju så rätt! =)
Sara: Då ska jag leta upp dig =)Kanske ska jag prata med ngn eller så funderar jag på att bara boka ngt...?
Sunflower: Precis så jag funderar på att göra också, lugnande tror jag tyvärr kan ha helt motsatt effekt på mig...
Sussi: Ja, du har helt rätt. Kram!
Librarybeth: Ja, samma här. Egentligen vet jag precis var problemet ligger...
Skicka en kommentar