Från en mycket ljus och rolig kväll igår då vi var ute och åt med vår V och hans fina P. Annars filosoferar och jag funderar jag över stort och smått just nu...är väl typiskt när jag nu är ledig och tankarna hinner ikapp liksom...
Kan det vara så att man kan glida isär från dem som man trodde stod nära? Till vilket pris håller jag fast vid dem som jag trodde var vänner? Vad är ok i vänskap och var går gränsen?
12 kommentarer:
Snygg du är! :)
snyggt!
Det var alltså min sons kusin som tog studenten i början på juni men hade festen nu. Det är visst vanligt här på Gotland att ha studenfesten senare under sommaren.
Det där med vänskap är varken lätt eller självklart. Ibland inser man plötsligt att men inte har så mycket gemensamt. Tufft men... Samtidigt så insr man också vbem som verkligen är ens vänner.
Kram
Det är ju när man är ledig som tankarna hinner tänkas..
Hoppas du reder ut vänskapsfrågan..
Kramisar
Vacker du är...
En svår fråga, har själv varit där! Men det enkla svaret är egentligen att MAN FAKTISKT vet det redan inombords, ibland dör även vänskapen ut, och ofta gör det ondare än när kärleken falnar! Men är man tycker det är jobbigare än roligare att träffas då vet man att det är dött =(
Stor kram till dig!
Det är djupa o filosofiska tankar, mycket nyttiga men inte alltid så trevliga. Vänner som tar energi... de är nog inte vänner när det kommer till kritan. Men det är svårt det där... det ska väl kännas rätt helt enkelt. Man får rannsaka sig själv i massor.
Kramar.
Ja, tyvärr så kan man glida isär från de som en gång stod en närmast. Det känns jättetrist. Men man utvecklas åt olika håll. Livet tar olika vägar för oss och man har inte längre så mycket gemensamt. Kanske möts vägarna igen längre fram eller så inte.
Det är jobbigt och tråkigt när det blir så. Men förhoppingsvis så träffar man nya fina vänner längre fram på vägen.
Livet går vidare..."Vänskap är en blomma som kräver trägen vattning", eller något ditåt tror jag att ett ordspråk lyder.
Som så ofta, snyggt klädd! Jag avundas din förmåga att få till det!
Stora frågor. Man kan absolut glida isär, av både positiva och negativa orsaker. Negativa om någon av er lagt er till med dåliga vanor/åsikter eller dylikt som gör att grunden för vänskap inte längre finns där. Då är det bara att bryta, människor som stjäl energi behöver man inte i sitt liv då det ofta finns på tok för mycket annat/andra som tyvärr klarar det jobbet galant. Men om det är för att någon av er har utvecklats åt ett annat håll som inte behöver vara negativt, då är det tråkigt men kanske för det bästa. Dock behöver man ju inte bryta kontakten för det, men acceptera att vänskapen nu är på en annan nivå. Men, som sagt, så fort en vänskapsrelation, eller vilken annan relation som helst, blir negativ och destruktiv - bryt!
Du var iallafall väldigt vacker idag!Älskar att långklännigar r tillbaka och den vita blommar var verkligen pricken över i:et! kramar
Otroligt snygg outfit Molly! Svårt det där...men känner du att gränsen är nådd så är den det. Ofta mår man bättre efter att man släppt taget,trots att det känns tråkigt för stunden.Kram
Det var jag som skrev det sista, hann inte få med namnet :)
Sunflower: Tack =)
Glamour-Och-Fläskpannkaka: Tack =) Alltid roligt med lokala traditioner tycker jag och så roligt att ha ngt att se fram emot =)
Znogge: Nej...och så sant men ändå gör det så ont och är så svårt...Kram!
Sussi: Ja precis. Tack för omtanken, brukar gå på magkänslan den brukar inte svika. Kram!
Miss M: Tack, min kloka, fina, rara och intelligenta vän =) Kram!
Sara: Ja, svårt är det och ont gör det. Känner mig kluven för vem ska man inte förlåta om inte sina vänner?...Kram!
Erika: Ja precis så är det ju. Bara den där lilla gnagande tanken inom mig som ibland undrar om det är jag som gjort fel som inte är tillräckligt förlåtande?...
Fliselin: Tack, vad rar du är =) Ett sådant fint och träffande ordspråk som ju verkligen stämmer. Kram!
En förkärlek för svart: Tack =) Mycket tankeväckande och kloka åsikter/synpunkter du bjuder på. Du är en mycket vacker och intelligent tjej = ) Kram!
Lisa: Tack, förstod nästan det =) Du har så rätt det handlar väl egentligen bara om att acceptera det och att släppa taget...Kram!
Skicka en kommentar