Men allvarligt; varför måste allt bli så tråkigt, krystat och tillgjort med svenska tv-sända galor? Sitter framför Guldbaggegalan och vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Inte ens priset är fint ju. Men vad vet jag; det kanske är alldeles fantastiskt och underbart att vara där...?
5 kommentarer:
Jag orkade inte se den. Har tröttnat lite på galor. Kanske dumt men... Jag rättade i stället. Inte för att det bar roligare men dock nödvändigt.
Priset är gräsligt fult men lite kul tycker jag.
Kram
Orkade inte heller se den, precis som Znogge har jag tröttnat på galor! Och de svenska är som sagt alltid krystade och det blir så pinsamt =/
Det är inte roligt alls att vara med i salongen på den galan. Bara pinsamt. Tyckewr att de agerande beter sig både löjligt och barnsligt. Ibland skämdes jag för de inblandade och vad de kunde kläcka ur sig. Hallå!!! Lever de i samma värld som vi andra??
Antagligen inte. Det kändes som om det var ett sammanslutet gäng för innebördes beundran som hade mycket lite att göra med oss vanliga.
En cineast dissar nog den galan.
Inget jag såg och uppenbarligen inget jag missade heller ;) Många gånger lever vi väl i en glamorös låtsasvärld där vi alla låtsas vara rosa och lyckliga. Till vems fördel då?
Kram.
Tycker som EvaAgnes, mycket inbördes beundran. Såg ej galan, känns ofta som en egen värld. Det enda roliga är ju att kolla på kläderna...
Skicka en kommentar