Usch, vad tråkig och låg jag känner mig just nu; inget går riktigt vägen och jag saknar min fina goa hund så jag blir tokig samt min fina man som är i USA. Inget kul alls att vara hemma just nu med alla minnen, tomheten efter en älskad och saknad vän.
Men i morse hörde jag fåglarna kvittra...
5 kommentarer:
Det finns hopp. Någonstsans. Så är det... Fast jag förstår att det är dubbelt ensamt nu.
Kram
KRAM
Usch... Stor kram till dig
Själv undrar jag också var mitt hopp är just nu. Men jo... nånstans är det ju.
Förstår att du saknar och har det ensamt.
Stor kram!
Bra att du tänt ljus och har lite fint omkring dig. Ta en kopp the också. Och en av de där goda muffinsarna!!! :D styrkekram.
Skicka en kommentar