söndag 16 januari 2011
Tack alla ni!
Som tittar in här och skriver så snälla, varma stöttande ord fastän jag inte har gett så mycket på sistone i form av inlägg och kommentarer. Vilka otroligt fina vänner ni är och vad mycket ni har hjälpt mig! Det känns så oerhört skönt med er förståelse och tålamod med mig. De senaste dagarna har varit fruktansvärda; jag sörjer min älskade hund så otroligt mycket. Det är så tomt och tyst här hemma; ingen glad hund som kommer tassande och möter mig när jag kommer hem. Ronja och jag hade en speciell hälsningsceremoni som såg ut på samma sätt varje gång jag kom hem. Det spelade ingen roll om jag hade varit borta några minuter eller en hel dag; same procedure. Hennes kalla öron och nos. Hennes favoritplatser som är så tomma utan henne. Popcornlukten under hennes små tassar. Just nu är jag så trött,klarar knappt av att titta på kort på henne. Minsta lilla minne får igång mig. När jag kom hem från jobbet idag och la mig på soffan med filten fick jag plötsligt syn på en liten liten lock från hennes päls, då brast det - igen. Tack goa älskade lilla hund för all den kravlösa kärlek du gav mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Visst är det en fantastisk kärlek man möts av. När jag varit ute och hämtat tidningen är hundarna lika glada som när jag varit borta hela dagen. Där har Husse en del att lära ;-)
Det blir bra!
Kram
Å, stackars stackars dig! Orkar du jobba krake? Jag trodde att du varit hemma i veckan.
Stor kram! ♥
Koppla nu av, anar att det varit jobbiga dagar för dig. Hoppas du inte tar det här fel, med tiden kommer du att kunna tänka på Ronja utan att det brister. Tänk vad många fina år ni fick! Ta hand om dig!
STOR kram
Det är en lång och plågsam process att ta sig från där du är i dag till den dag då du kan tänka på Ronja utan att gråta. Saknaden finns förstås alltid kvar.
Önskar jag kunde göra nåt mer för dig.
KRAM!
Tänker på dig och din saknad av Ronja. Sorgen måste få ta sin tid. Du har fina minnen att se tillbaka på.
Kram!
Förstår verkligen att det är en jobbig tid för dig, att förlora sitt älskade husdjur är verkligen fruktansvärt. Efter ett tag så upplever i alla fall jag att man istället föra att bryta ihop för allt istället långsamt börjar känna glädje för den tid man haft tillsammans och kan tänka på sin bästa vän med mer glädje än sorg. Det tar ett tag att komma dit dock, men det kommer. Kram kram
En massa kramar till dig!
Usch din stackare! Vet precis hur du känner just nu.. Jag saknar fortfarande min fine lille vovve, men nu kan jag titta på hans kort och le istället för gråta och tänka på alla tokigheter han gjorde och hur mycke glädje han gav mig.
Stor kram till dig!
Men ååå.. Jag visste inte att Ronja fått somnat in! Förstår att du saknar henne otroligt mycket. Vi har möjligheten att välja när våran älskade familjemedlem ska få gå vidare och slippa lida. Även om det är jobbigt så är det rätt beslut! Jag lider med er..
Kramisar
Skicka en kommentar