torsdag 10 mars 2011

Bono was his name...

Nu är de små underverken 6 veckor; 2 veckor till får jag ge mig till tåls. Suck...
Det värker fortfarande i hjärtat av saknaden efter Ronja; jag gråter en liten skvätt då och då och bär en lock från hennes päls i en medaljong runt halsen. Men...visst finns det plats i hjärtat även för en liten Bono...

7 kommentarer:

Fifi sa...

Åh, nu är det inte långt kvar!

Camilla - Ny blogg sa...

Inte länge kvar nu! När vår kisse Lillsvans gick bort så köpte vi Skrållan efter ca 1 1/2 mån. Jisses, jag som var van vid två katter som var 9 år fick hem ett litet monster som bara var ett par veckor. Hon sprang runt runt och jag bara undrade var energin kom ifrån :) Ja det undrade nog Wilma också

Att ha det gott sa...

Han är ju underbar

Villa Frejas bokblogg sa...

En sån söt liten snuffsleplutt. Två veckor kvar... en sån väntan. Ditt hjärta är stort. Klart du sörjer och saknar Ronja men likväl har plats för lille Bono. Det är kärlek när den är som allra mest sann. Vi glömmer inte, men har plats att fylla på ny kärlek.
Kram.

Miss M sa...

Det är det som är det fantastiska Molly; man har plats med så mycket kärlek till de fyrbenta ♥

Znogge sa...

Klart att det finns plats för en liten Bono i ditt liv. Kärleken tar liten plats men ger så mycket!

Miss E hälsar att han har potential!

Mrs J sa...

Vad kul att det snart är dax!