fredag 19 mars 2010

Var sak har sin tid...

Vi har flyttat många ggr sedan killarna föddes. Det har sina för-och nackdelar med att flytta men så länge jag har valt det själv är det ok. Vi har gjort valet att flytta till nya platser/ställen alla ggr utom för några år sedan då vi tvingades lämna vårt fina hus i - vad vi trodde var ett tryggt villaområde - utanför sta'n. Ett ungdomsgäng bestämde sig för att förpesta livet för oss med alla tänkbara medel. ¨Tack vare¨ alla sociala medier på nätet spred sig detta i rekordfart och vårt hus blev känt i alla möjliga sammanhang...
Det går inte att med ord beskriva känslan av att hela tiden vara på sin vakt i sitt eget hem. Att sitta och vaka vid ett fönster i ett mörkt rum timme ut och timme in och rädslan när det plötsligt står ett gäng utanför med huvor neddragna över huvudet och halva ansiktet. Att ditt hem plötsligt blir ett hus med en massa jobbigt som sitter i väggarna så att du kommer till den dagen då du väljer att lämna det...
Nu - ett par år senare - bor vi centralt med promenadavstånd till jobb och skola. Vi stormtrivs i vår fina lägenhet och nu när V och H är vuxna tror jag inte att vi skulle trivas ¨där¨ lika bra som vi gjorde när de var små ...

13 kommentarer:

sara - Glitterögon sa...

Usch vad trist att behöva flytta för en sån sak. Men så skönt att ni stormtrivs där ni bor nu :)

Omentjej sa...

Åh fy så fruktansvärt obehagligt! Men jag håller med Sara, skönt att ni trivs så bra nu (det förstår jag!!). Kram!

Fliselin sa...

Låter förfärligt hur ni hade det i huset, gåe ej att föreställa sig! Det verkar som ni nu är på rätt plats vid rätt tid i livet, härligt!

Att ha det gott sa...

Fy så hemskt
Skönt att ni trivs nu

Znogge sa...

Så otroligt obehagligt. Inte ens i min fantasi kan jag förstå vad ni upplevt. Hoppas det är över en gång för alla!

Kram

Lisa sa...

Fy vad hemskt! Jag är lite av "mitt hem är min borg-typen" och kan knappt tänka mig något värre än att inte vara trygg just där. Att ni dessutom hade barn i huset gör ju saken ännu värre.

Pia Wester sa...

Nämen fy! Jag blir så upprörd när jag hör om sånt! Att inte få känna sig trygg i sitt eget hem....fruktansvärt. Vi har vänner som var tvungen att flytta pga terror från en grannfamilj, jag trodde inte det var sant när jag hörde om det!

Librarybeth sa...

Jag kände hur jag riktigt studsade till när jag läste ditt inlägg. Skrämmande, oerhört skrämmande. Svårt att föreställa sig den typen av hotfulla situationer. Jag är uppriktigt glad att du skriver att ni trivs i er nyvarande bostad.

Marikka sa...

Vad obehagligt, det måste ha känts hemskt! Ingen borde behöva råka ut för något sådant. Skönt att ni trivs bra nu. Kram

Sofie sa...

Så otäckt att man inte ens riktigt kan tänka sig in i vad ni har gått igenom. Skönt att ni idag bor på en plats som ni mår sååå mycket bättre av.

Lördagskramar ; )

IngelaMollly sa...

Sara: Ja verkligen, så det är jätteskönt att vi har fått chans att landa nu...

Emma: Ja, det var en mycket jobbig tid så det är så skönt att vi äntligen har hittat rätt. Kram!

Fliselin: Ja, det var tufft och precis som du skriver går det inte att beskriva eller att föreställa sig hur det är.Men nu känns det jättebra =)

Att ha det gott: Ja det var fruktansvärt men tack och lov bra nu =)

Znogge: Ja, det var verkligen hemskt och jag hoppas också att det är över. Kram!

Lisa: Ja precis, jag är likadan...

Free Fashion Pia: Ja, visst är det fruktansvärt och vidrigt? Ingen ska behöva bli bortjagad från sitt eget hem....

Librarybeth: Ja, det är svårt att föreställa sig något liknande och tack och lov har vi det bra nu =)

Marikka: Det var en mycket kämpig tid och jag håller med, ingen ska behöva utsättas för något sådant.

Sofie: Ja, det är svårt att föreställa sig....Tack och lov trivs vi ju nu och hoppas att det så ska förbli.

Erika sa...

Så hemskt det låter! Så synd att vissa ska förstöra så för andra =/

Skönt att ni trivs bra där ni bor nu!

IngelaMollly sa...

Erika: Ja, visst är det trist? Tack och lov trivs vi nu. =)