Låt den del av din verklighet
bli synlig,
som du gömmer för insyn,
som du tror
är tryggheten i ditt liv.
Öppna dina knutna händer,
befrukta jorden
med frön av ditt liv.
Vänta tomhänt
att sommaren skall komma,
betrakta din trädgård,
och bjud in
alla kringströvande människor.
Byt verkligheter med varandra;
skydda inte ditt jag,
så att du glömmer dig själv
och blir glömd av alla andra.
Ur Dikter i mörker och ljus av Siv Arb
4 kommentarer:
Oh, vad vackert! Den dikten passade verkligen min känsla den här veckan också.
Kram och njut av helgen!
Läste att du tränat också! Härligt! :-D
Camilla: Vad roligt att den passade dig också =) Visst är den vacker? Kram!
Så fin!! Ja, det gäller bara att våga. :) Älskar poesi av den här typen.
Käthe: Jag med, visst är den fin? =)
Skicka en kommentar