Vi är inne i oktober månad och i och med det drar insamlingen Rosa bandet igång. Den har alltid legat mig mycket varmt om hjärtat då min älskade dagmamma gick bort i bröstcancer i alldeles för ung ålder. Hon var som en andra mamma för mig. En av mina bästa väninnor var svårt sjuk i denna hemska sjukdom för några år sedan och var faktiskt med på tv i en reklamfilm för insamlingen. Hon mår tack och lov bra idag.
När jag själv var på mammografi förra året trodde jag under en timmas tid att jag själv var drabbad; jag hade hittat en knöl i armhålan och fick sitta länge länge i ett väntrum och vänta på domen. Under den tiden såg jag mig själv flintskallig med en sjalett runt huvudet...
11 kommentarer:
Jag trodde också jag hade bröstcancer i våras... det var dock bara en inflammation i bröstmuskeln, men fyyy vad orolig man var :-(
Är det ok att jag lägger till dig i min länklista? Jag är ju här och snokar titt som tätt :-)
Kram Nina
Självklart :-)
Alla bidrag är guld värda när det gäller denna sjukdom. Kan inte sägas nog ofta.
Vi har nära släktingar som drabbats. En får strålbehandling nu i höst. Självklart lämnar vi bidrag.
Har precis lagt in en bild på hur familjemiddagarna ser ut bakom kulisserna ;-)
Sv: Hihi, nej de är nog inte så lätta att gå i.
Har samma starka känslor och engagemang som du! Min mamma har diagnostiserats för bröstcancer 2 ggr, och nu sista gången fick hon ta bort båda brösten. Och nu hoppas jag /vi att det är borta för gott *men man vågar knappt hoppas*
KRAM
Absolut viktigt, en av de viktigaste månaderna på året.
Tycker det är fantastiskt med alla dessa varor man kan köpa denna månad där en del går till rosa bandet. Varor man ändå skulle köpa. På så sätt bidrar säkert fler...
BRA där kämpa på!!! ska med blogga om rosa bandet !!!
Ska själv skicka SMS med rosa ord i dag.
Då bidrar jag i alla fall med en guldpeng.
Kramar Eva Agnes
Ja, det är klart att man är med och skänker pengar till cancerforskningen. Det är alldeles för många (och unga) som drabbas. Själv hade jag en helt underbar almanacka/kalender från Rosa Bandet för ett par år sedan, som jag letar efter varje år - men den verkar inte komma tillbaka. Synd!
Inte långt kvar att vänta nu va? =)
Kramar!
Nina-Glamourmamman: Visst var det hemskt innan man fick besked? Så roligt och tack =)
Znogge: Visst är det så.
Mrs J: Usch vad jobbigt det är en hemsk hemsk sjukdom. Spännande måste kollas in på studs =)
Hanna: Nej det kräver nog en del träning ;-)
Miss M: Ja det är nog väldigt vanligt att man har närstående som är drabbade. Hoppas din mamma får vara frisk nu.Kram!
Sara: Ja visst är det? De blir ju så extra fina sakerna då de är rosa...;-)
tinazpicaboo: Ja det är ngt man inte kan tjata för mycket om.
Eva Agnes: Ja, många bäckar små...
Camilla: Ja visst är det? Jag hade också en sådan fin rosa almanacka och jag hittar den inte heller ;-/
Skicka en kommentar