I mitt jobb ingår även att svara på olika frågor - allt mellan himmel och jord - i ett speciellt chattforum. Ibland får jag kontakt med barn och ungdomar som inte mår bra vilket är så sorgligt! Idag har jag haft närmare en timmes kontakt med en ung flicka som verkar fara mycket illa. Det värker i hela mig när jag får kontakt med dessa sköra unga, vår framtid! Jag har ju ingen utbildning i att hjälpa så det handlar om att försöka agera med empati och fråga lite försiktigt kring ämnet och råda dem samt försöka peppa dem att ta kontakt med någon vuxen som de känner förtroende för. De flesta kretsar kring ämnet i början sedan pang på för att försvinna fort oftast om de tycker frågorna - som jag ställer för att försöka hjälpa - blir för närgångna. Hos mig finns de kvar för alltid! Jag önskar så att jag kunde hjälpa och det känns så smärtsamt att jag inte kan det! Det vore vara alla barns självklara rätt att födas in i en trygg omgivning där de blir älskade för dem de är och omhuldade med trygghet! BRIS gör mycket gott tack och lov!
Nu ska jag träffa min kära vän L och få ur mig lite av min sorg; vad gjorde man utan vänner?
6 kommentarer:
Jag vet precis vad du menar Molly =) det är så tragiskt och man känner sig så maktlös. kommer ju själv i ständig kontakt med både tjejer och killar genom jobbet som mår superdåligt. Men vet du, ibland så kanske just det där lilla samtalet du hade med tjejen hjälpte henne på traven, fick henne att återfå hoppet. Ibland behövs det så lite för att åstadkomma massor. Men jag vet hur det är att ha ett hjärta som svämmar över och att vilja hjälpa. Men man är inte mer än människa Molly! och var glad at du är en sån som bryr dig =)
Miss M: Tack för dina fina ord! Förhoppningsvis har jag kanske lyckats hjälpa en gnutta på vägen?
Jag har mött många barn som mått dåligt i mitt gamla jobb
Jag var med och talade en gång på ett seminarium för lärare
det handlade om hur man möter barn som far illa
Ett av mina svar var Säg ALDRIG något illa om deras föräldrar De älskar dem hur de än är
OBS Jag tror inte att du gjorde det
Bara att bekräfta dem är viktigt och det gör du ju nu har samtal med dem
SV: jag får så dåligt samvete för att jag inte hinner läsa för mina barn i den utsträckning jag vill. Det gör att stressen ibland blir svår att bemästra.
Jobbigt för dig. Men tänk på att du, bara genom att lyssna och visa att du bryr dig, faktiskt hjälper de här barnen enormt.
Kram.
Åh Molly, vad underbart det måste vara att få prata med en sån som dig när man är ung och mår dåligt. Jag förstår att det känns tungt men jag säger som Miss M - du har nog tänt hoppet hos många. KRAM!
Att ha det gott: Tack, så skönt att höra detta av dig och Malin som ju har sådan erfarenhet av att jobba med barn och ungdomar.
Sara: Tack för dina fina ord, de värmer! Jag tycker inte att du ska ha dåligt samvete, du är en underbar mamma! =)
Emma: Men tack! Vad himla go och rar du är! =)
Skicka en kommentar